Offentligrätten i samarrangemang med Forum för en levande Europakonvention och Stiftelsen Rättsfonden bjuder in till seminariet "Europadomstolens rättspraxis i svensk rätt".
Sverige var ett av de första länderna att ratificera Europakonventionen, sedan godkänna Europadomstolens kompetens 1966 och inkorporera konventionen i svensk rätt 1995. Europadomstolens praxis är därför väl känd och inlemmad i det svenska rättssystemet. Det hänvisas till denna i offentliga utredningar och i samband med att mål avgörs i svenska domstolar. Konventionsrätten är därtill väl inkorporerad på juristutbildningarna i landet. Det är inte bara inom ramen för europarätt och statsrätt som domstolens rättspraxis får betydelse för utbildningarna; processrätt och straffrätt är exempel på ämnen som påverkats av dess innehåll och som därför måste lyfta in konventionsrätten i utbildningen.
Europadomstolen tar ställning till aktuella samhällsfrågor såsom vaccinationstvång, tiggeriförbud, anonyma vittnen, oberoende domstolar upprättade enligt lag, rätt till ersättning för ombudskostnader, hemlig övervakning eller avlyssning, upplösning av rasistiska organisationer, frihetsberövande av oppositionspolitiker i Ryssland och Turkiet, huruvida ett barns religion och etnicitet ska beaktas vid omhändertagande av barn, samvetsfrågor vid abort, rätt till eutanasi och att sprida information om eutanasi, skydd av visselblåsare, erkännande av föräldraskap vid surrogatarrangemang. Listan kan göras mycket lång. I pipelinen ligger mål som rör klimatförändringarna.
Tidigt började Hans Danelius att referera målen från domstolen i Svensk Juristtidning. Han fortsatte sina referat i Europarättslig tidskrift 2013 och framåt och när han så småningom ville gå i full pension övertogs denna uppgift av juristen Anna Rogalska Hedlund 2019. Numera finns referaten fritt tillgängliga via tidskriften på Lawpub.se.
Anna Rogalska Hedlund inleder seminariet med att återge sina reflektioner över vilken betydelse Europadomstolens praxis har och fortsättningsvis bör ha för den svenska rättens vidkommande. Frågor hon ställer sig är om Europadomstolens praxis får fullt genomslag i Sverige och om ett ökat genomslag skulle gagna den svenska rättsstatsprincipen och stärka skyddet för mänskliga rättigheter.
Advokaten Jan Södergren och docenten Claes Granmar kommenterar föredraget.
Tid: Tisdagen den 6 december kl. 16-18 med eftersits på plan 6, Aula Magna.
Lokal: Aula Magna, Bergsmannen, plan 7, Stockholm universitet.
Anmälan: karin.ahman@juridicum.su.se senast den 2 december.
Varmt välkomna!
Claes Granmar och Karin Åhman